SÖK PÅ SIDAN

Kontakta fagersta kommun

Postadress:
Fagersta kommun
737 80 Fagersta

Telefon:

0223-440 00

Fax:

0223-171 01

Öppettider:

7.30-12.00 och 13.00-16.00

Besök oss:

Norbergsvägen 19 
737 80 ­Fagersta

Fagersta och litteraturen

Författare – Fagersta och skönlitteraturen

Västmanland är knappast känt som något stort litterärt landskap. Att vara granne med de största inom skönlitteraturen – Värmland och Dalarna – minskar naturligtvis synligheten. Ändå finns här några stora författare.

Julia Nyberg (1775–1854) från Skultuna med pseudonymen Euphrosyne var en skald som till och med ansågs överträffa fru Lenngren. Hon lever ännu bland vårsångerna med sin Vårvindar friska leka och viska.

Richard Dybeck (1811–1877) från Odensvi, mest känd som upptecknare av folkmelodier, sägner och sagor. Har skrivit vår nationalsång; Du gamla, Du fria.

Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1893–1942) född i Rytterne blev ledamot av Svenska akademien. Hans idylldikter läses fortfarande då och då. Han har inspirerat den ständigt aktuelle Lars Gustafsson, med Västerås som födelseort, till en av hans senaste diktsamlingar – Variationer över ett tema av Silfverstolpe.

Lars Gustafsson tillbringade sin barndoms somrar i Fagerstas närhet och har skildrat bygden i både prosa och lyrik. Romanerna Yllet, Familjefesten och En biodlares död ger utsökta bilder från vår del av Bergslagen liksom flera av hans diktsamlingar. Inte minst den "starka" sjön Åmänningen har inspirerat honom. Lars Gustafsson finns sommartid i bygden med adress Texas.

Madeleine Gustafsson, kulturjournalist och sommarboende i Västervåla, närmare bestämt i Dunshammar. Har i sina lyriksamlingar från åttiotalet flera dikter som skildrar Åmänningen och den urgamla bergslagsbygden.

Mats Strandberg född 1976 jobbar som författare och frilansjournalist. Han har, tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, skrivit en svensk fantasybokserie; Engelsforstrilogin, som utspelar sig i det påhittade samhället Engelsfors i Bergslagen. Cirkeln, som är den första boken i Engelsforstrilogin, kom ut 2011. Året efter kom uppföljaren Eld och under hösten i år (2013) kom den sista boken i trilogin; Nyckeln. Mats har också skrivit böckerna: Halva liv, Jaktsäsong och Bekantas bekanta. Andra författare har sina rötter i Fagersta och trakten häromkring men blev inte kvar.

Rune Lindström, som de flesta räknar som dalmas föddes 1916 i Västanfors. Han blev tidigt berömd med Ett spel om en väg som till himla bär, ett versifierat teaterstycke med färgstarka bilder ur den folkligt religiösa föreställningsvärlden. På Västanfors hembygdsgård finns i dag ett minnesrum över Rune Lindström.

Lennart Hellsing föddes 5 juni 1919 i Västanfors men flyttade i tidig ålder. Hans allvarligare lyriska produktion ger en drömsk, elegisk stämning. Lennart Hellsings stora insats är inom barnlitteraturen med verser som är muntert vilda och klangfulla med en aldrig sviktande rytm. Den 25 september 1999  invigdes filialbiblioteket i Västanfors station av honom själv. Biblioteket heter Lennart Hellsing-biblioteket. Inom lärarkåren i Fagersta har det funnits och finns kanske fortfarande, ett litterärt skapande.

Den välkände kåsören och deckarförfattaren Jan Håkansson växte upp i Fagersta, på "Andra sidan", och var en tid i vuxen ålder lärare här. I flera av hans kåserisamlingar finns skildringar härifrån, till exempel i "Far i eld och lågor" och "Far seglar".

En annan fagerstalärare, Ingvar Holmer, född 1918, levde och verkade i Västanfors. I hans produktion, från sent fyrtiotal fram till sextiotalet, ingick två diktsamlingar, en novellsamling, en roman och flera barnböcker.

Slutligen: Poeten, dramatikern och prosaisten Werner Aspenström, född 1918, från Torrbo i Norrbärke, arbetade i sin ungdom vid Fagersta Järnverk. Senare blev det för honom folkhögskola och så småningom ett författarskap på heltid.

Skönlitterärt nittiotal. I denna krisernas bygd med omstruktureringar och arbetslöshet finns det kulturarbetare som känt det viktigt att hålla den skönlitterära traditionen levande. I flera år har det på bibliotek, församlingsgårdar, kaféer och andra samlingsplatser genomförts skönlitterära högläsningskvällar, inte alltid så välbesökta men med en försiktigt ökande publik tillströmning. Den senaste tiden har det ordnats berättarkvällar på de museala motpolerna Västanfors borgerligt gedigna herrgårdsflygel och Skansenmuseet, en arbetarbostad från tiotalet. De kommer att fortsätta.

Ett lyckokast sommaren 1998 blev Poesi i Bergslagen, poesidagar i Västervåla med inbjudna poeter och verkstäder för barn och vuxna, nyfikna på att själva skriva poesi. Arrangörsgruppen räknade in mer än 350 deltagare. Styrkt av framgången arbetar den vidare med poesidagar sommartid och med kulturkvällar ute vid blästerugnarna och museet i Dunshammar. Sådana kvällar, mestadels med litterärt innehåll, genomfördes under flera år och blev ett mycket uppskattat inslag i Fagerstas kulturliv.

Senast ändrad: 2017-05-16

Scrolla upp