Länk till startsidan för Fagersta

Fagersta.se

Öppna mobilmenyn

Detta kan hända

Här kan du läsa mer om risker och hot som kan uppstå, hur samhällets beredskap ser ut och vilka myndigheter som ansvarar för vad. Du får också information om hur du själv kan förbereda dig.

Läs mer

Extremt väder och naturolyckor kan orsaka störningar i samhällsfunktioner och orsaka risker för människor. Det kan ske både i Sverige och utomlands.

I naturen skiftar vädret normalt. Men ibland slår väderförhållandena över till sådana styrkor att vi talar om extremt väder eller naturolyckor som kan få konsekvenser för bland annat strömförsörjning, telekommunikationer, transporter och mycket annat.

Gräs- och skogsbrand

Vid torka ökar brandrisken i skog och mark. Är du osäker på brandrisken, så kontakta räddningstjänsten i kommunen innan du eldar.

Gräsbränder kan sprida sig mycket snabbt och vara svåra att släcka. Under våren ökar brandrisken i gammalt torrt fjolårsgräs. Risken för gräsbrand är särskilt stor på eftermiddagen när gräset har torkat. När det blåser kan elden spridas snabbt. Hastiga väderomslag kan göra att risken för gräsbrand snabbt kan ändras och lokala variationer i brandrisk kan vara stora.

Skogsbränder kan uppstå på grund av eldning, skogsavverkning, gnistor från tåg eller blixtnedslag. Vid långvarig torka, då även djupare markskikt är uttorkade, kan en antändning leda till att en svår brand utvecklas. Även om brandriskprognosen visar ett lågt värde kan det vara olämpligt att elda om det har varit torrt i markerna länge. Det kan vara mycket farligt att gå ut i skogen efter en skogsbrand. Kontakta räddningstjänsten i din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Brandrisk och eldningsförbud

 För att ta reda på brandrisken finns flera olika sätt. Bland annat går det att ringa räddningstjänstens automatiska telefonupplysning för att få reda på vilken skogsbrandrisk som råder samt om det är eldningsförbud. Telefonnumret dit är: 023-48 88 62.

Höga temperaturer

 Värmeböljor kan påverka hälsan negativt och ha andra följder för samhället. SMHI kan varna för höga temperaturer, till hjälp för exempelvis sjukvården.

Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar.

Intensiv värme kan också få andra konsekvenser för samhället, till exempel genom ökad belastning på elförsörjningen, transportstörningar och långvarig värme kan öka risken för skogsbränder.

Varning vid hög temperatur

 SMHI kan utfärda en varning för höga temperaturer. Syftet är att bland annat vården lättare ska kunna minska negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Flera länder använder varningssystem för höga temperaturer. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har beredskap för värmevarningar under perioden maj till september.

Meddelande om höga temperaturer

 Vid en förväntad högsta temperatur på minst 26 grader tre dagar i följd skickar SMHI ut ett meddelande till alla landsting, länsstyrelser samt utvalda myndigheter. Meddelandet läggs även ut på SMHI:s hemsida.

Klass 1-varning för mycket höga temperaturer

Om den högsta temperaturen varje dygn bedöms bli minst 30 grader tre dagar i följd utfärdar SMHI en klass 1-varning. Varningen läggs ut på SMHI:s hemsida.

Klass 2-varning för extremt höga temperaturer

Om en klass 1-varning är utfärdad och perioden med minst 30 grader kan bli längre än fem dygn utfärdas en klass 2-varning. Det samma gäller om temperaturen bedöms bli minst 33 grader i tre dygn eller mer. Även klass 2-varningar läggs ut på SMHI:s hemsida.

Stormar och oväder

 Stormar sker i Sverige och kan få följder som strömavbrott, trafikstörningar, teleavbrott och störningar i tillförsel av värme och dricksvatten.

Sverige drabbas emellanåt av kraftiga oväder som kan få svåra följder för samhället. Träd knäcks eller rycks upp med rötterna, elledningar slits sönder och ibland skadas eller förolyckas även människor. När det dessutom snöar i kombination med hård vind, orsakar det drivbildning och halka med stora problem i trafiken. Snö och blåst kan också orsaka strömavbrott och telestörningar.

Kemikalier gör mycket i våra liv enklare men de kan också vara farliga för hälsa och miljö. Det finns tiotusentals kemiska produkter på den svenska marknaden.

Ständigt transporteras miljontals ton kemikalier längs vägar, järnvägar och över vatten. Ibland sker olyckor. Det kan röra sig om dramatiska händelser med kemikalier inblandade, som urspårade godståg, bränder eller till och med sabotage. Men det kan också handla om behållare som långsamt vittrar sönder.

I Fagersta har vi flera företag som klassas som Seveso-företag och därmed handhar större mängder av farliga kemikalier.

  • Fagersta Stainless
  • Seco Tools AB
  • Swerock AB

Grundvattennivåerna i vårt område är under det normala i stora magasin. I små magasin är nivåerna nära det normala eller under det normala (juni 2018).

Störst risk för enskilda brunnar

 Risken för påverkan bedöms som störst för enskilda brunnar och vissa mindre kommunala vattentäkter. Den som har enskild vattenförsörjning bör kontrollera nivån i vattentäkten och fundera över vilka alternativ som finns om brunnen sinar.

I Fagersta är det särskilt enskilda brunnar som är känsliga för de låga grundvattennivåerna.

Vad kan man göra för att spara dricksvatten?

Här kommer några förslag på hur man kan spara dricksvatten:

  • Diska och tvätta med full maskin och välj eco-program
  • Diska inte under rinnande vatten
  • Ta korta duschar
  • Bada inte i badkar
  • Använd snålspolande duschmunstycke
  • Stäng av vattnet i duschen medan du tvålar in dig
  • Stäng av kranen när du borstar tänderna
  • Byt ut packningar i droppande kranar och läckande toalettstolar
  • Samla regnvatten för att använda till trädgårdsbevattning
  • Tvätta bara bilen hos en biltvätt där smutsigt vatten samlas upp, renas och återanvänds
  • Ställ en kanna vatten i kylskåpet, istället för att varje gång spola länge i kranen för att få kallt vatten

Sjukdomar är en alltid närvarande risk för människor, djur och växter. En pandemi är en infektionssjukdom som drabbar en stor del av världen och dess befolkning, exempelvis utbrott av influensa. Det finns också sjukdomar som smittar mellan djur och människor, så kallade zoonoser. Ett utbrott av en smittsam djursjukdom kallas för epizooti.

 Naturliga spridningsvägar för smitta idag är mellan människor, mellan människor och djur, genom dricksvatten, livsmedel och foder, resande och handel. Smitta kan också spridas avsiktligt av någon med tillräckliga resurser i syfte att uppnå politiska mål. Utveckling inom det medicinska området kan ge nya möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar, men resistens­utvecklingen kan innebära kraftigt försämrad förmåga att hantera utbrott.

 Utbrott av smittsamma sjukdomar inträffar varje dag. Stora utbrott av smittsamma sjukdomar utgör ett hot mot befolkningens liv och hälsa och kan allvarligt påverka samhällets funktionalitet. De kan även orsaka stora kostnader på grund av handelshinder och liknande. För alla större utbrott, vare sig hos människor eller hos djur uppkommer behov av provtagning och diagnostik, före­byggande åtgärder till exempel vaccination om vaccin finns mot sjukdomen.

En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av hela världen. Pandemia kommer från grekiskan och betyder ”hela folket”. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och då blir alla mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas – det är en influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på influensapandemi har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi.

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Tillgång till friskt vatten är någonting som de flesta i vårt land tar för givet. Därför kan konsekvenserna också bli stora när det blir avbrott i dricksvattenförsörjningen. 

 En bra vattenförsörjning är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Kranvatten används bland annat som dricksvatten, för hygieniska ändamål som bad, tvätt och toaletter samt till brandsläckning. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsindustri ska fungera, till exempel mejerier, slakterier och bryggerier.

 Konsekvenser av avbrott i dricksvattenförsörjningen beror mycket på avbrottets längd och huruvida det uppstod utan förvarning. Utan tillgång till dricksvatten så påverkas människor och djur rejält. Utan vatten kan man inte få i sig vatten, laga mat, diska, tvätta sig själv och sina kläder. Toaletter kommer att sluta att fungera.

Nödvatten

Kommunen ansvarar för vattenförsörjningen och därmed också för nödvattenförsörjningen, då kommunen i alla situationer ska se till att invånarna har tillgång till rent vatten. Nödvattenförsörjning motsvarar bara en liten del av den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Nödvattenförsörjning används vid avbrott i ordinarie dricksvattenförsörjning, och baseras på vattentankar som körs ut till och ställs upp i det berörda området. Eftersom mängden vatten i tankarna är begränsad är det främst avsett för mat, dryck och personlig hygien.

 Nödvatten är leverans av vatten för dryck, matlagning och personlig hygien utan att man använder det ordinarie ledningsnätet (till exempel med tankar eller tankbilar).

 I en nödsituation beräknas vattenbehovet för att klara mat och dryckesbehovet per individ till 5 liter/dygn de första två dagarna och därefter 15 liter/dygn enligt de nationella riktlinjerna. Vid en allvarlig långvarig kris ska konsumenterna ha tillgång till 50 liter/person och dygn.

 I Fagersta finns en nödvattenplanering som kan användas vid långvariga störningar i dricksvattenförsörjningen.

Samhället är beroende av elektricitet. När elen försvinner så skapas det problem i vardagen, kommunen drabbas också. Men kommunen kan tyvärr inte hjälpa till vid strömavbrott eftersom kommunen inte levererar ström.

Det svenska elsystemet är driftsäkert, men ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder.

Utan el slutar vattenförsörjning och avlopp att fungera. Även system för tele- och datakommunikation påverkas. Det kan leda till att det till exempel inte går att ta ut pengar i uttagsautomater eller använda mobiltelefon eller dator.

Myndigheter och elnätsföretag arbetar för att elnätet ska bli så driftsäkert som möjligt. Omfattande elavbrott förekommer sällan, mindre avbrott uppstår då och då. När ett strömavbrott inträffar är det viktigt att du är väl förberedd för att hantera detta. 

Ha ficklampor, stearinljus, värmeljus eller varför inte en oljelampa eller fotogenlykta hemma.

Långvariga strömavbrott får konsekvenser för vattenförsörjningen. Om strömavbrottet varat i mer än en timme så häll upp vatten i kärl och flaskor. Räkna med ett par liter per person.

På Energimyndighetens hemsida kan du finna tips hur man kan förbereda sig inför elavbrott.

Vad du själv kan göra om du råkar ut för ett strömavbrott

Det första du ska göra när du blir av med strömmen är att kontrollera propparna. Därefter kontrollera om grannarna har ström.

Kontakta inte kommunen eller Norra Västmanlands Kommunalteknikförbunds felanmälan vid strömavbrott. Vid strömavbrott kontakta nätbolagen, din elnätsleverantör.

I Fagersta är detta vanligtvis VB Energi eller Vattenfall. Vilket företag som är din leverantör ser du på elräkningen.

SMHI definierar värmebölja som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck.

Höga temperaturer är påfrestande för kroppen, särskilt om du tillhör en riskgrupp. Drick mycket, men tänk också på saltbalansen.

Det är när temperaturen kryper över 27 grader flera dagar i följd och inte ens natten ger någon svalka som det blir påfrestande för kroppen att hantera värmen.

Vi nordbor är inte heller fysiologiskt anpassade för att klara särskilt höga temperaturer. Konkret handlar det om att kroppens saltbalans ska återställas. Nordbor svettas nämligen ut mer salt än vad människor födda i tropiskt klimat gör.

Var vaksam på reaktioner som ökad trötthet, irritation, huvudvärk eller yrsel, särskilt om du tillhör någon av riskgrupperna eller har anhöriga som gör det.

Till riskgruppen hör:

  • gamla människor som ofta dricker för lite även i vanliga fall
  • personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem är fysiologiskt särskilt känsliga för höga temperaturer.
  • Nyfödda är en annan riskgrupp som är känslig för värme.

På dinsakerhet.se finns information och tips om hur du kan hantera en värmebölja och under omsorg och stöd finns information om allmänna råd vid värmebölja.

dinsakerhet.se

Omsorg och stöd / Råd vid värmebölja

Sidansvarig: Lena Bylund

Senast ändrad:

Var informationen till din hjälp?


Vill du ha återkoppling?




Test