Länk till startsidan för Fagersta

Fagersta.se

Öppna mobilmenyn

Totalförsvar

Totalförsvar är enligt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap ”verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig”. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).

Vad är totalförsvar?

Totalförsvar är sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet ska tryggas. I totalförsvaret ingår militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Riksdagen, regeringen, statliga myndigheter inklusive länsstyrelser, kommuner, regioner, näringsliv, frivilligorganisationer samt enskilda individer är alla delar av, och förutsätts bidra till, totalförsvaret. Totalförsvaret är alltså ingen enskild organisation.

I fredstid utgörs totalförsvarets verksamhet av beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder, inklusive säkerhetskyddsåtgärder.

Civilt försvar

Civilt försvar är den civila verksamhet som myndigheter, kommuner och regioner samt enskilda, företag och det civila samhället m.fl. vidtar för att förbereda Sverige för krig. I fredstid utgörs verksamheten av beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder. Under höjd beredskap och då ytterst krig utgörs verksamheten av nödvändiga åtgärder för att upprätthålla målet för civilt försvar.

Målet för det civila försvaret

Målet för det civila försvaret ska vara att ha förmåga att:

  • Värna civilbefolkningen
  • Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • Upprätthålla en nödvändig försörjning
  • Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • Bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • Med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser

Höjd beredskap

Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Det är regeringen som beslutar om skärpt eller högsta beredskap om Sverige är i krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Vid höjd beredskap ska kommunen vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal och användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under rådande förhållanden ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Kommunens ansvar under höjd beredskap

En utgångspunkt för kommunens ansvar under höjd beredskap är ansvarsprincipen i krisberedskapssystemet. Det vill säga att den aktör som har ett ansvar under normala förhållanden behåller ansvaret under en kris och vid höjd beredskap. De lagar som reglerar kommunens ansvar i fredstid gäller som regel därmed också under höjd beredskap. Det finns även reglering som ställer upp särskilda uppdrag och förutsättningar för kommunerna inför och under höjd beredskap.

Totalförsvarsplikt

Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen. Totalförsvarsplikt gäller för varje invånare i Sverige från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår när hen fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten kräver alltså inte ett svenskt medborgarskap.

En totalförsvarspliktig är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret antingen som värnpliktig, civilpliktig eller allmänt tjänstepliktig.

Allmän tjänsteplikt

Om det råder höjd beredskap kan regeringen föreskriva om allmän tjänsteplikt om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

Allmän tjänsteplikt fullgörs av den som är totalförsvarspliktig genom att denne:

  1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer uppdrag,
  2. tjänstgör enligt frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret eller
  3. utför arbete som anvisas av en myndighet.

Alla totalförsvarspliktiga, förutom värnpliktiga och civilpliktiga, kan tas i anspråk med allmän tjänsteplikt.

Anställd personal som avses tjänstgöra på sin ordinarie arbetsplats med allmän tjänsteplikt kan krigsplaceras enligt beslut av respektive arbetsgivare. Ett beslut om krigsplacering av totalförsvarspliktiga har ingen omedelbar rättsverkan och medför i sig inga skyldigheter för den enskilde. Dessa inträder först när det råder höjd beredskap och regeringen har föreskrivit om allmän tjänsteplikt. Krigsplacering av personal är dock ett viktigt planeringsverktyg för de myndigheter och andra organisationer som har uppgifter inom totalförsvaret.

Sidansvarig: Anna Nilsson

Senast ändrad:

Var informationen till din hjälp?


Vill du ha återkoppling?




Test