Grundvatten

I marken finns små hålrum, porer, som kan ha olika form, finnas i olika mängd och som kan innehålla vatten. Om porerna är helt vattenfyllda brukar det vanligtvis innebära att det är grundvatten.

Ett grundvattenmagasin definieras ofta som en avgränsad del av marken varifrån det är möjligt att ta ut grundvatten. Ett vanligt exempel är en mäktig rullstensås med sand och grus som till exempel kan avgränsas nedåt av berg och åt sidorna av jordarter som morän eller lera. Ett annat vanligt exempel är ett tunnare lager med morän ovanpå berg. Även berget i sig kan vara ett grundvattenmagasin. Egenskaperna kan skilja sig avsevärt mellan dessa magasin.

Små magasin har en relativt liten förmåga att lagra grundvatten beroende på att de antingen har en begränsad andel porer i marken som är möjliga att fylla med vatten eller att magasinet i sig har en begränsad storlek. I och med att de små magasinen är begränsade reagerar de snabbt på förändringar i nederbörd och torka. Förändringar i grundvattennivå syns ofta redan inom något eller några dygn efter regn i små magasin, och grundvattennivån kan i små magasin kan variera flera meter under ett år. Det är vanligt med små grundvattenmagasin i morän och urberg, men de finns också i andra geologiska miljöer där mängden porer är begränsad. Små magasin är mycket vanliga i Sverige.

Stora grundvattenmagasin har en större andel porer som kan vattenfyllas än små magasin och reagerar därför långsammare på förändringar i nederbörd och torka. I stora magasin finns ofta grundvattenytan på ett större djup. Det påverkar grundvattenbildningens förlopp, där det kan ta månader för infiltrerad nederbörd att nå grundvattenytan. Grundvattennivån varierar vanligtvis några decimeter inom ett år men kan variera desto mer mellan olika år. Stora grundvattenmagasin förekommer till exempel i större sand- och grusavlagringar (rullstensåsar) och i vissa områden med sedimentär berggrund. De täcker en relativt liten andel av Sveriges yta, men de är mycket viktiga för den kommunala vattenförsörjningen på många håll i landet.

Risk för vattenbrist

Vid låga grundvattennivåer kan vattenförsörjningen bli ansträngd. Det kan gälla både dig med vatten från egen brunn eller kommuner som använder grundvatten för sin vattenförsörjning. Om och när problem uppstår och vad följderna blir kan däremot skilja stort mellan olika platser. För att öka beredskapen inför vattenbrist redovisar SGU tillsammans med SMHI meddelanden om ”risk för vattenbrist”.

SMHIs varningar och meddelanden – Vattenbrist

De som får vatten från egen brunn är oftast beroende av små grundvattenmagasin. Där kan låga grundvattennivåer medföra att det inte rinner in vatten i brunnen lika snabbt som vanligt eller att brunnen till och med sinar. Låga nivåer kan också göra att risken för saltvatteninträngning i brunnen ökar på många platser i Sverige eller att vattenkvaliteten ändras på något annat sätt.

Om det uppstått vattenbrist kan det ta lång tid att återgå till mer normala förhållanden, speciellt i stora grundvattenmagasin som reagerar långsamt. Men även för små grundvattenmagasin kan det ta åtskilliga månader eftersom påfyllningen av grundvatten ofta är liten, eller ingen alls under sommaren och en bit in på hösten. Det är därför viktigt att man i tid vidtar åtgärder för att spara på vatten om beräkningarna pekar på låga grundvattennivåer.

Källa: Sveriges Geologiska undersökning, SGU

Länkar till mer information

Aktuella grundvattennivåer hos SGU

Livsmedelsverket – Använd vattnet smart

Livsmedelsverket – Krisberedskap för dig med egen dricksvattenanläggning

Livsmedelsverket – Torka så kan dricksvattnet påverkas