Kultur
Fagersta har ett rikt förenings- och kulturliv med ett varierat utbud av aktiviteter såsom regelbundna föreställningar, konserter och annan programverksamhet.
De största kulturföreningarna är amatörteaterföreningen Norrby teater och Fagersta-Västanfors hembygdsförening. Hembygdsgården är idag ett upplevelsecentrum för alla åldrar, en naturlig samlingsplats vid årets stora högtider såsom jul, nationaldagen och midsommar.
I kommunen finns också flera musik- och dansföreningar med allt från folkmusik och klassisk musik till jazz till rock. Engelsbergs konstgille arrangerar varje år en utställning i Ängelsbergs skulpturpark. Tack vare Fagersta teaterförening kommer olika professionella teatergrupper till Fagersta. I Folkets Hus ligger Fagerstas biograf.
Ta gärna kontakt med föreningarna om du vill veta mer eller bli medlem.
Staden har en rocktradition som genererat flera rockband – den världsberömda gruppen The HIVES som gör bejublade överfulla konserter ute i världen kommer härifrån.
Fagersta har en lång industrihistoria som har efterlämnat flera spännande kulturmiljöer. Det finns inte mindre än fem byggnadsminnen, varav ett – Engelsbergs bruk – dessutom är upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Miljöerna är delvis öppna för allmänheten i samband med guidade visningar och på museerna anordnas regelbundet programverksamhet. Du kan också promenera eller cykla utmed Strömsholms kanal, vandra längs Bruksleden eller uppleva unika miljöer i Trummelsberg.
Visste du förresten att ett besök i Fagersta kan sluta på Andra Sidan? Kontakta Fagersta Turism om du vill veta mera.
I kommunen finns också en kulturskola som undervisar i ämnena musik, bild och dans. På biblioteket i Fagersta kan du låna böcker, läsa tidningar och söka information, låna datorer och få tillgång till internet.
Fagersta kommuns kulturplan
Varmt välkommen att ta del av kultur, fritid och turism i Fagersta kommun.
Lokal Kulturplan 2024 - 2027 Pdf, 1.4 MB.
Vi är medvetna om att detta dokument just nu inte är en tillgänglig pdf fil, men vi kommer att se till att det är tillgängligt för alla när nästa dokument ska publiceras. Vill du ta del av detta dokument, hör av dig så ser vi till att lösa det.
Kontaktpolitiker: Lena Eldståhl (S), Ann-Christine Andersson (V)
Fontän i Vilhelminaparken
När Fagersta blev stad 1944 överlämnades en gåva av Fagersta Bruk, en vattenfontän tillverkad i rostfri plåt. Den togs ursprungligen fram till Stockholmsutställningen 1930 för att Fagersta Bruk ville sprida kännedom om att även rostfri plåt kunde användas i konstens värld. Det var Per Gösta Lindberg, reklamchef vid bruket, som ritade fontänen.
Fontänen i Västanfors
Fontänen ritades av dåvarande stadsarkitekten Nils Myrberg.
Maskerna
Maskerna – en ny modern skulptur i rondellen vid Norrby teater, korsningen Floravägen/Norrbyvägen.
Idé och formgivning av konstnären och scenografen Claes Wiberg. Teaterns symboler, de två maskerna, ligger till grund för installationen. Statyn i järnplåt med bilden på de två symbolmaskerna är synonym med Fagersta och den industrihistoria som präglar staden och Norrby teater.
Masten
Masten står vid bruksområdet, riksväg 68.
Denna stålskulptur flyttades till sin nuvarande plats från Folkets Hus år 2001. Den togs fram i samband med en utställning som arrangerades av Fagersta-Västanfors hantverksförening 1959.
Günter Puls ritade den och tanken vara att förena typiska produkter från ståltillverkningen med symbolik för "vägvisande – framåtpekande". Fagersta Bruk tillverkade masten och överlämnade den sedan till Folkets Hus. Masten är 30 meter hög.
Skänken
Skänken är placerad i mitten av en av rondellerna längs riksväg 68. Skänkar användes för att transportera smält stål från stålugnarna i Bergslagens järnverk. De kunde väga mellan 10-50 ton och det var ett magnifikt skådespel när det 1 600-gradiga stålet tappades från ugn till skänk och gnistorna flög.
Slussen
I rondellen korsningen riksväg 66/68, står en modell av en sluss från Strömsholms kanal. Kanalen som stod klar 1795 börjar i Smedjebacken i Dalarna och går genom Västmanland på väg till Mälaren. Det finns 26 slussar i systemet och sträckan omfattar 10 mil. Kanalen var en viktig transportled för bruken och gruvorna. I rondellen symboliserar den krossade slaggstenen vattnet.
Smeden
Smeden är en skulptur i korsningen Forsbackavägen/Norbergsvägen. Den är gjord i sten och sattes upp när området Kolarbyn och Bäckens park byggdes 1947–1951.
Byggfirman Anders Diös skänkte "Smeden" till det nya bostadsområdet. Den representerade det bästa i Fagerstas långa historia, den gamla goda arbetarstammen av genuint bergslagsfolk, som starkt bidragit till att göra Fagersta till en av det svenska stålets huvudstäder, som det står i boken "Att bo i Fagersta" från 1958.
Väggmålning Bruksmuseet
Bruksmuseet som ligger i gamla brandstationen i centrum har en stor väggmålning skapad av konstnärinnan Maria Backman, född i Smedjebacken. Hon har inspirerats av brukets historia och de föremål som en gång producerades här. Läs mer om Bruksmuseet genom att klicka på länken längst ned på sidan.
Bruksmuseet
Det första bruksmuseet i Fagersta skapades på bruksområdet. Större delen av samlingarna har senare donerats till Fagersta kommun. Tack vare ett samarbete mellan det lokala näringslivet och kulturförvaltningen kunde samlingarna inrymmas i nuvarande lokaler 1993.
Museet är uppbyggt i Fagersta gamla brandstation. Byggnaden är ritad av Cyrillus Johansson och har för honom typiska detaljer. Samlingarna fokuserar på Fagersta stad och brukets historia med tyngdpunkt på 1900-talet. I museet visas produkter som tillverkats i Fagersta Bruks verkstäder från slutet av 1800-talet fram till 1980-talet då delar av bruket gick över i fyra nya företag.
Basutställningen beskriver: metallurgi, valsade produkter, dragen tråd och linor, rörtillverkning, sågblad, klingor och övriga manufakturprodukter samt hårdmetall företrädesvis från Fagerstakoncernen 1927-1983.
I museet är en del av utställningsmontern från världsutställningen i Paris år 1900 rekonstruerad. Modeller, fotografier och bilder förmedlar hur samhället och bruktet såg ut under 1800-, och 1900-talet. En översiktsvy i stort format visar verksamhetsområdet 1913-1922 framställd i Leipzig på uppdrag av dåvarnade tyske ägaren, senator Possehl. Ett kontor har rekonstruerats med möbler och föremål från gamla kontoret. Ett rum presenterar de fyra företag som fortsätter med olika delar av Fagersta Bruks tillverkningsprogram. Tanken är att museet inte endast ska visa industriprodukter utan även lyfta fram individen och vilket inflytande bruket har haft och dagens industri har över samhället och människors vardag.
I bruksmuseets samlingar ingår också brukets film- och fotoarkiv. Fotografierna används regelbundet för forskning och för att producera nya utställningar om bruket och stadens historia. Filmerna har inventerats av Västmanlands läns museum i samarbete med Film i Västmanland och materialet deponeras i Grängesbergs filmarkiv. Museet kommer därefter att ha tillgång till egna kopior på DVD och VHS.
Museet renoverades till 10-årsjubileet och med anledning av Fagerstas 60-årsjubileum kunde en ny basutställning invigas.
Museet är öppet i samband med evenemang och tillfälliga utställningar samt visas på begäran för skolklasser, grupper och andra intresserade. Museet kan också hyras som samlingslokal för möten och andra sammankomster.
Gruppbokningar beställs hos Fagersta Tursim 0223-131 00 i god tid i förväg.
Ekomuseum Bergslagen
Ekomuseum Bergslagen har sitt säte i Smedjebacken och är uppbyggt kring sevärdheter som berättar om järnets historia. Fem kommuner i Västmanland och två kommuner i Dalarna ingår med sammanlagt 49 sevärdheter. I Ekomuseet kan man följa bergshanteringen i mer än 2000 år och besöka hela miljöer på sin ursprungliga plats inom ett större område. Här kan man besöka gruvor, hyttor och bruk, arbetarbostäder, bergsmangårdar och herrgårdar, kraftverk, järnvägar och kanaler.
I Fagersta ingår Engelsbergs Bruk, Oljeön, Dunshammarmuseet, Västanforsområdet och Semlaområdet i Ekomuseum Bergslagen. Ordet "eko" kommer från grekiskans oikos som betyder hushåll och det syftar på de samband museet vill visa mellan människan och hennes omgivning.
Västanfors hembygdsgård
Området kring Västanfors herrgård innehåller ett koncentrat av sevärdheter. Hit hör såväl hembygdsgården, med hitflyttade byggnader, som herrgårdsmiljön på ursprunglig plats samt forsområdet med kanalen och slussar, dammar och kraftverk. Kraftstationen, som av Riksantikvarieämbetet har klassats som ett av de tio mest intressanta, har under 2014 genomgått restaureringar. På hembygdsområdet finns även Rune Lindström-museet och ett teatermuseum.
Fagersta kommun ligger i Norra Västmanland. Området brukar ofta kallas för Bergslagen. Här har människor levt av marken, skogen, berget och vattnet sedan urminnes tider.
Idag finns det många spännande kulturmiljöer att besöka i centrala Fagersta, Västanfors och Ängelsberg. Skogsbruket och järnhanteringen har satt sina spår i landskapet alltifrån den förtida järnframställningen i Dunshammar, till hyttruiner, kolbottnar, bergsmansbyar och storskaliga järnbruk liksom 1900-talets industriminnen. På bilden ovan slaggstenstornen vid Engelsbergs Bruks herrgård.
Skogen har, förutom att fungerat som bränsle, också varit betydelsefullt som byggnadsmaterial och skogsprodukter har alltid varit en viktig handelsvara. För att förbättra kommunikationerna uppfördes Strömsholms kanal i slutet av 1700-talet vilket gjorde att handeln med övriga världen blomstrade. Även om Bergslagen först och främst är en region man förknippar med skogs- och järnindustri finns det även vackra jordbruksmarker och många natursköna platser i Norra Västmanland.
Vill du veta mer finner du mycket information i skriften "Fagerstabygden, en vägledning" som beskriver vår trakts historia, landskap och flora.
Flobostigen
Flobostigen är en fyra kilometer lång natur- och kulturstig som ligger vid Semla. Semla var en gång det största bruket i Fagersta. Semla är idag ett vackert strövområde med många kulturhistoriska lämningar och ett rikt naturliv. Skyltarna längs med Flobostigen berättar om bruket, den tidiga gruvhanteringen, hällmarksfloran, Strömsholms kanal, ädellövsskogen, fågellivet och mycket mer. Informationstavlor och foldrar finns där stigen startar där vägen korsar kanalen.
Kolerakyrkogårdar
1853-56 drabbades Fagerstatrakten av en kolera epidemi som krävde många offer. Sjukdomen var mycket smittsam och därför bestämde man att offren skulle begravas på särskilda kyrkogårdar. I Fagersta finns det kolerakyrkogårdar i Semla, Onsjö och i Skeppmora, Sundbyberg. Det var en pråmförare som förde smittan till Fagersta.
Landsberget
Norra Landsberget är 217 m över havet. Under istiden för ca 9 000 år sedan gick högsta kustlinjen här och det kan man se på de klapperstensfält som finns på platsen. Landsberget består av mycket hällmarker med tallskog av en uråldrig typ. Hällmarkerna spolades rena från lös jord och slipades av det forntida havet. Idag passerar bruksleden Landsberget och det finns en grillplats, vindskydd och ett utkikstorn på krönet av berget.
Melings hyttruiner
Gruvor och hyttor har gamla anor i Meling. En hytta fanns på platsen redan år 1400. Platsen hette under medeltiden Midlinge vilket syftar på att den ligger mitt i ett stort järnmalmsfält. Meling nämns som malmfält första gången 1332.
Vid Melingsbäcken finns ruinerna efter två gamla hyttor. Melings nedre masugn levererade tackjärn till Semla bruk ända in på 1840-talet. Den uppfördes på 1650-talet. Den övre hyttruinen lades ned 1710 pg a skogsbrist som så många andra hyttor. I området finns även gruvor som brutits så sent som på 1940-talet.
Märkliga minnen - avrättningsplatsen och Henchenska korset
Vid den gamla landsvägen på sockengränsen mellan Norberg och Västanfors ligger ortens avrättningsplats. Den sista personen som avrättades här var en kvinna, Stina Andersdotter, och det skedde den 26 augusti 1845. Stina Andersdotter hade inlett ett förhållande med gårdens dräng och bestämde sig för att göra sig av med sin man. En dag blandar hon i arsenik i hans måltid som bestod av fläsk och potatismos. Han avlider sex dagar senare 1843. Folk i trakten anar att Anders död inte var naturlig och ryktet sprider sig till överheten. Vid obduktionen hittar de arsenik. Stina nekar först men bekänner senare och döms till döden i december 1844 - ”för det med gift sin man förgjort, vare till dödsstraff förfallen att i ena bot, sig själv till straff och andra till varning, mista livet genom halshuggning”.
Vid landsvägen mot Söderbärke vid Semla 200 m in i skogen står ett järnkors med året 1834. Det är ett minnesmärke över en tragisk händelse. Här stupade bruksförvaltaren vid Semla bruk, Eric Gabriel Henschen, endast 37 år gammal. Olyckan skedde i samband med en jakt. Brukets bokhållare, Carl Fredrik Wessling, dömdes för vållande till annans död. Han sa att
han råkade skjuta bruksförvaltaren av misstag men inga vittnen finns till händelsen och det påstås att männen hade något otalt med varandra.
Ombenning
Ombenning är Fagerstas bäst bevarade bergsmansby. Trots att byn genomgick laga skifte har den ändå kvar sin ålderdomliga prägel med många hus från 1700- och 1800-talen. Byn ligger på en svag sluttning mellan två uppodlade små dalgångar som söder om byn smälter ihop till en. En hytta finns omtalad år 1651, men det har troligtvis funnits hyttor på platsen tidigare. Hyttan lades ned 1830 och idag återstår endast slagghögar, en hyttruin och en dammvall. Namnet -benning visar att det funnits en medeltida hyttanläggning på platsen. Ordet kommer av hyttbyggning.
Trummelsberg
Idag har naturen återtagit det mesta av platsen men spåren efter den livliga brukshanteringen går att se i landskapet. På en kulle tronar pelarna i slaggsten som en gång var kolhuset. I sjön ligger resterna efter hamnpirerna där pråmarna lade till som fraktade tackjärnet till Färna Bruk. Längs
med vägen syns spåren efter den hästdrivna järnvägen där malm och kol transporterades.
Bruket grundades av Olav Trummel 1622 och verksamheten pågick ända fram till 1907. Förutom järnhanteringen har man en gång odlat sparris här och i mossen en bit bort bröts torv Om du vill utforska området till fots kan du följa den folder som finns eller vandra en bit på Bruksleden.
I Fagersta finns flera byggnader och miljöer som är av kulturhistoriskt intresse. Termen k-märkt är en populär benämning på dessa hus men den finns inte med i lagstiftningen.
Byggnader av kulturhistoriskt intresse klassas som:
- byggnadsminne
- kulturhistoriskt värdefull byggnad
- kulturhistoriskt intressant byggnad
- kulturhistoriskt intressant miljö.
Det är endast de byggnader och miljöer som klassats som byggnadsminnen som är skyddade enligt byggnadsminneslagen. För varje byggnadsminne upprättas en vårdplan och länsstyrelsen har tillsammans med ägaren ett särskilt stort ansvar. För att hjälpa ägaren prioriteras vanligtvis byggnadsminnen vid fördelning av byggnadsvårdsmedel.
Lagar och skyddsföreskrifter
Byggnadsminnesförklaring är det högsta skydd som tilldelas en byggnad av svenska myndigheter och regleras i kulturminneslagen (SFS nr 1988:950), 3 kapitel om byggnadsminnen. Det medför ansvar men också ett sätt att erkänna en byggnads kulturhistoriska värde.
Kulturminneslagen inleds på följande sätt:
1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.
I kapitlet om byggnadsminnen kan man läsa:
1 § En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde.
Det är endast UNESCO:s lista över världens natur- och kulturarv, som utgör en högre klassificering, vilken fastställs av FN-organet UNESCO i Paris. Världsarven regleras i UNESCO:s konvention till skydd för världens natur- och kulturarv från 1972 vilken Sverige undertecknat 1984. Ett världsarv kan vara ett natur- eller kulturminne som anses vara så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det finns idag tolv världsarv i Sverige. Objekten på världsarvslistan garanteras skydd för all framtid och vittnar om människans och jordens historia på ett unikt sätt.
Enligt naturresurslagen ska områden med kulturvärden av riksintresse skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada detta intresse. Områden av riksintresse regleras av staten genom länsstyrelsen och de åligger kommunerna att redovisa dessa i översiktsplanen och sedan sörja för att områdena bevaras på ett föredömligt sätt. Skyddet för riksintressena regleras i miljöbalkens 3 kapitel.
Skyddade byggnader och miljöer i Fagersta
I Fagersta kommun finns tre byggnadsminnen, Engelsbergs oljefabrik, Engelsbergs Bruk och villan Odensnäs i Västervåla. Under året kommer troligen även Västanfors kraftstation att byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelsen utreder också om Engelsbergs järnvägsstation från år 1900 uppfyller kraven för en byggnadsminnesförklaring. Engelsbergs bruk är dessutom upptaget på UNESCO:s lista över världens natur- och kulturarv.
Samtliga områden som klassats som riksintresse i kommunen ligger inom ramen för Strömsholms kanalmiljö (U7). Det är Semla bruk, delar av Västanfors samhälle vid kanalen, området Andra Sidan i Fagersta, Engelsbergs bruk och stationssamhället Ängelsberg samt Dunshammars järnframställningsplats.
Teater
Fagersta teaterstudio, Norrby teater startade den 15 september 1955, det vill säga för knappt 50 år sedan, och tillhör nu en av de äldsta amatörteatrarna i landet. Själva huset – en mangårdsbyggnad från 1858 – restaurerades helt av pionjärmedlemmarna med nestorn Einar Bergvin i spetsen.
Teatern har en scen och salong med plats för 55 personer i publik på övre våningen och en träningssal på bottenplan, även en cafélokal, några kontorsrum och ett mindre sminkloge samt en klädgarderob finns.
För mer information om Norrby teater: se länk nedan.
Film
Föreningen Folkets Hus har hand om biografen i Fagersta.
Senast ändrad:
Test