Länk till startsidan för Fagersta

Fagersta.se

Öppna mobilmenyn

Fagersta bruk

De tre bruken Semla, Fagersta och Västanfors har anor från början av 1600-talet. På 1700-talet var Semla det största bruket, men under 1800-talet växte Fagersta och blev det ledande och ägare till alla tre bruken. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB och vid följande sekelskifte var det ett av landets största järnbruk.

Fagersta Bruk

Fagerstas stora expansion kom i slutet av 1800-talet i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna. Det var då Fagersta Bruk växte till ett järnbruk med internationellt rykte.

År 1873 grundades Fagersta Bruks AB, ett modernt industriföretag. Företagets överingenjör, Johan August Brinell, uppfann under den här perioden en metod för hårdhetsmätning, som fick sitt namn efter honom och gjorde honom världsberömd och år 1900 visade Fagersta Bruk upp sig vid världsutställningen i Paris.

Fagersta brukssamhälle byggdes upp kring bruken, som tog hand om människorna i allt från sjukvård till vedförsörjning. På Andra Sidan byggdes Fagersta herrgård på 1700-talet och senare villor för brukets tjänstemän. Åren 1908–1918 byggdes arbetarbostäder i form av fyrfamiljshus på Skansen. Samtidigt tog även egnahemsbyggandet fart och samhället utvecklades snabbt. Byggnadsverksamheten styrdes i stor utsträckning av bruket, vilket gav husen en likartad karaktär.

Brukskoncernen bildades 1927 genom en sammanslagning av Fagersta, Forsbacka, Horndal, Kloster och Österby Bruk. Den betydelsefulla koncernen styrdes från Fagersta och hade under lång tid Handelsbanken som huvudägare.

En mansdominerande industri

Järn- och stålverken har alltid varit en mansdominerad tung industri. Bruket sysslade även med manufaktur; tillverkning av sågblad, rör, dragen tråd och rostfria produkter. De första kvinnorna började arbeta i industrin under krigsåren. Arbetet bestod i att framställa gevärsrör och granatämnen. Sysslorna vid masugnarna och i stålverken förblev ett manligt revir. Efter kriget var det framförallt inom hårdmetalltillverkningen som kvinnorna fortsatte sitt arbete. Produktionen av mer kvalificerade produkter som skärstål och bergborrar blev med tiden en betydelsefull produkt.

Brukets storhetstid och fall

Bruket upplevde en storhetstid under andra världskriget och blomstrade fram till den första stora stålkrisen under början av 1970-talet då bruket kom att byta ägare flera gånger. Masugnen blåstes ned för sista gången 1979 samtidigt som Fagersta Bruks AB upphörde med all gruvdrift. Vinsten från Fagersta Bruks AB omfördelades successivt till andra branscher i Jan Stenbecks imperium. Stålverk II var i drift fram till 1985 då Kinnevik slutgiltigt lade ned företaget.

Idag sysselsätter dagens industri nästan lika många som Fagersta Bruks AB gjorde. Dagens företag är till stor del avknoppningar av det gamla bruket. Den stora skillnaden är att den tunga industrin är borta. Endast förädlade produkter tillverkas. Företagen har utvecklat sina specialiteter och tillhör numera de ledande inom sina områden.

I fjärran syns en stor blå byggnad. I förgrunden träd och vatten

Stålverk 2 vid Fagersta Bruk