Vad är demokrati?

Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella i dag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändrats vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte desamma i början av förra seklet.

Folkstyrets grundläggande frågor

Demokrati betyder folkstyre. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken?

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det var en lång rad händelser som ledde fram till de avgörande besluten och demokratin fortsätter fortfarande att utvecklas. Då, liksom nu, behöver vi fundera över folkstyrets grundläggande frågor.

• Vilka ska få vara med och bestämma? Ska precis alla få rösta, eller bör väljarna uppfylla vissa krav?
• Vad ska medborgarna styra över? Ska vi sträva efter ett samhälle där många beslut fattas gemensamt med demokratiska metoder, eller bör varje person få bestämma det mesta själv?
• Hur ska styret fungera i praktiken? Ska besluten fattas genom folkomröstningar? Eller är det mer praktiskt att välja politiker som sedan fattar besluten?

Under åren 1918–1922 fattade riksdagen ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Den politiska makten flyttades över från några få mäktiga män till majoriteten av folket. När Sveriges första folkvalda riksdag samlades 1922 kunde rösträttsrörelsen sätta punkt. Samtidigt inleddes en ny era. När demokratins ideal och möjligheter skulle förverkligas uppenbarade sig även många nya problem och utmaningar. Kvinnor, lågutbildade, ekonomiskt utsatta och vissa andra grupper fick jobba hårt för att vinna verkligt politiskt inflytande.

Tidslinjen med viktiga händelser för demokratins utveckling i Sverige.

Läs denna information på finska

Källa: Sveriges riksdags webbsida firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.