Demokratin 100 år!
I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammar vi tillsammans med många andra kommuner, myndigheter och organisationer genom att delta i samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. I ett antal artiklar kommer vi att berätta om demokratin i Sverige. Här kan du läsa mer om våra allmänna val.
Allmänna val
I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.
Valsystemets grunder
Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
- Allmän rösträtt. Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
- Lika rösträtt. Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
- Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
- Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat.
- Direkta val. Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige, de är direktvalda av folket.
Det finns fyra allmänna val:
- till riksdagen
- till regionfullmäktige
- till kommunfullmäktige
- till Europaparlamentet
Ordinarie val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar.
Vill du veta mer om hur det går till när man röstar? Läs mer på Valmyndighetens hemsida. Valmyndigheten.se
Källa: Sveriges riksdags webbsida firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.